top of page

TECKEN NÄR DET BEHÖVS SOM MEST.

Det började med att jag sa till Leo att jag ville göra något för Annie. Inte något märkvärdigt, men kanske tända ett ljus. Eller bara prata lite om henne. Sorgen har legat över mig som ett grått moln sedan skolstarten och tanken på att hon aldrig fick börja skolan som hon ju längtade efter så mycket har gjort mig skälvande av smärta. Vi bestämde att vi skulle göra något. Några minuter senare spelade vi Pokémon Go och det var då det hände.


Jag förstår att det kan låta orimligt eller kanske till och med knäppt för den som inte vill ta till sig övernaturliga fenomen. För den som gärna vill tro på något men som inte har några bevis och absolut inte kan tro på det. Och kanske låter det ännu mer absurt när det handlar om ett förbaskat mobilspel. Men för oss var det varken orimligt, konstigt eller oförståeligt. Speciellt inte för oss som är vana vid att få tecken vid unika och speciella tillfällen. Vi tror, och kanske är det därför som vi också ser.


Pokemon Go är ett mobilspel som går ut på att fånga pokemons, små figurer i olika former som har olika krafter och kan med tiden evolva. Man tävlar med sina pokemons och man fångar dom på vägen när man till exempel promenerar. Jag och Leo spelar nästan varje dag en liten stund tillsammans. Och för det mesta ser det likadant ut varje dag i det spelet.


Men den här gången regnade det rosa diamanter från himlen, och precis vid vårt hus stod en Pikachu (det kanske mest kända pokemonet) och väntade på att bli fångad av oss. Det kanske inte låter speciellt. Du som brukar spela Pokemon Go kanske tänker att det var så det var tänkt i spelet just den dagen. Och så kan det vara. Men för oss betydde det allt. En liten vink från himlen. Ett litet meddelande från himlen att en ängel var med och spelade.


För det som var så unikt och speciellt, och nytt för både mig och Leo, var att just den här Pikachun -


den bar på en rosa prinsesskrona.


889 visningar1 kommentar

Senaste inlägg

Visa alla
Inlägg: Blog2_Post
bottom of page