Att gråta framför en kamera
Har nog aldrig varit min grej
Eller det kanske det har, jag minns nog bara inte
Ikväll gråter jag
Sörjer min död
Inte för att jag ÄR död
Inte för att jag inte kan ha det bra,
Vackert och färgglatt
Utan jag gråter, nästan ostoppbart, grubblandes över den lilla Anna som dog
Dagen rösterna började höras mer frekvent
Dagen jag förlorade min verklighet
Och innan det var jag så glad
Jag älskade livet
Var impulsiv och kreativ
Nu är jag ledsen
Ledsen och känner att det är så orättvist
Hur ett barns liv kan gå från så fint
Meningsfullt
Till total tystnad
Och paranoia