Ingen rubrik

Att gråta framför en kamera

Har nog aldrig varit min grej

Eller det kanske det har, jag minns nog bara inte

Ikväll gråter jag

Sörjer min död

Inte för att jag ÄR död

Inte för att jag inte kan ha det bra,

Vackert och färgglatt

Utan jag gråter, nästan ostoppbart, grubblandes över den lilla Anna som dog

Dagen rösterna började höras mer frekvent

Dagen jag förlorade min verklighet

Och innan det var jag så glad

Jag älskade livet

Var impulsiv och kreativ

Nu är jag ledsen

Ledsen och känner att det är så orättvist

Hur ett barns liv kan gå från så fint

Meningsfullt

Till total tystnad

Och paranoia