Min mamma hade en flerårig universitetsutbildning bakom sig och hade jobbat bland annat som ekonomichef med ansvar för bokslut. Inget av det spelade någon roll när demensen slog till. Först kom den smygande, långsamt och knappt märkbart. Allt eftersom tiden gick drunknade fler förmågor i demens svallvågor. Förmågan att minnas, att utföra toalettbestyr, att ta hand om sig själv. Förmågan att skriva ens de enklaste saker. Min då 11-åriga dotter hade enkelt klarat korsordet alldeles på egen hand, men jag fick hjälpa mamma att lösa korsordet och skriva orden. Hjärnan alltså, ett märkligt ting. Hur den bara kan förtvina och saker man tog för självklara är inte längre så självklara.
- Nadja