top of page

Finn fem fel

Det är något fundamentalt fel när man måste besöka sin dotter på kyrkogården.


Du vilar här, i minneslunden. Omkring dig finns åkrar och ekar. Vet inte om du bryr dig men vi finner mer ro.


Det praktiska i början var jobbigt men det var också bra att ha något att göra. Även om valen ibland blev brutala och groteska.


Att kombinera tanken på en två månaders bebis med frågor som kremera eller inte, öppen eller stängd kista, minneslund eller gravplats.


Vi ville bara skrika: INGET


För det kan inte vara sant, hon kan inte vara död. Det får inte vara så. Det kan inte vara så.


Det går inte att begripa, det går inte att få in.


Och hur ska vi kunna leva vidare här utan dig?




30 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Vardagen går helt ok nu. Hjulet snurrar på med hämtningar, lämningar, aktiviteter, mat och jobb. På något konstigt sätt har vi vant oss. Vant oss vid att vara tre. Tanken på henne levande. Att se henn

Innan dottern var sonen ren lycka. Kan han inte få fortsätta vara det undrar någon? Men hur tvättar man bort det svarta kletet som slukat allt i min omgivning? Alla står där kladdiga, i svart klet. Sv

Livet rusar på, runt oss. Det känns som att jag stannat. Som att jag inte är med på tåget. Kvarglömd på stationen. Det gick med dottern som dog. Och det verkar inte komma några nya tåg. Tåget som gåt

Inlägg: Blog2_Post
bottom of page