top of page
  • Sara Flyckt

FÖR ALL FRAMTID


6 år sen. Det var ett helt annat liv. En helt annan syn på både livet och framtiden. Jag trodde att vi skulle ha hela mitt liv på oss att umgås. Skratta och gråta tillsammans. Växa upp tillsammans. Istället slutade hennes hjärta att slå när hon var 4 år. Jag skulle kunna livnära mig på både ilska och avundsjuka i resten av mitt liv. Varför just Annie? Varför fick vi så kort tid tillsammans? Varför tog inte döden mig istället? Men frågor som dessa gör mig inget gott. Det förändrar absolut ingenting. Tro mig, ibland rinner det oundvikligt över mig och då har det all rätt att finnas där. Men i det stora hela så väljer jag att se saker för vad dom är. Jag väljer till och med att tänka positivt om vissa saker, hur absurt det än låter. Kanske till och med provocerande.


Men jag fick henne.

Jag fick behålla henne i hela 4 år.

Jag fick bli hennes mamma,

och jag förblir det i all framtid.


Ibland är det här det enda sättet att stå ut. Det enda som hjälper mig att orka framåt. För hur skulle det se ut om jag spenderade all min tid på att undra varför just hon dog? Varför just vi två skulle skiljas åt? Jag skulle inte bli klok. Istället fokuserar jag på allt som jag fick.


På allt som jag hade. Som betyder så mycket. Att det gör såhär ont. Att förlora det.

Comentários

Avaliado com 0 de 5 estrelas.
Ainda sem avaliações

Adicione uma avaliação
Inlägg: Blog2_Post
bottom of page