Allhelgona

Prästen pratade om hopp och framtidstro igår på minnesgudstjänsten.

Det går inte att finna framtiden i förlusten av vår dotter. Det går inte att finna hopp.

Och så får det vara. Det är skit. Och inget kan ändra på det.

Inget.

Hon borde varit här nu. Vår perfekta lilla dotter.

Hon borde varit med till kyrkogården och tänt ljus för farfar.

Istället tänder prästen ett ljus för henne. Vi tänder ett ljus för henne.

Hon som kom och gick lika snabbt igen.

För hon jag bar i 9 månader. För hon som jag födde fram. För hon som var helt perfekt och frisk och kry. För vår dotter, lillasyster. För hon vars vagga blev en grav.

Att hitta sin dotter död brevid sig. Att inte kunna rädda henne.

Hoppet har redan övergett oss. Framtiden är borta. För och med vår lilla grodängel.

💔🤍🐸🤍💔