top of page

Allhelgona

Prästen pratade om hopp och framtidstro igår på minnesgudstjänsten.


Det går inte att finna framtiden i förlusten av vår dotter. Det går inte att finna hopp.


Och så får det vara. Det är skit. Och inget kan ändra på det.


Inget.


Hon borde varit här nu. Vår perfekta lilla dotter.


Hon borde varit med till kyrkogården och tänt ljus för farfar.


Istället tänder prästen ett ljus för henne. Vi tänder ett ljus för henne.


Hon som kom och gick lika snabbt igen.


För hon jag bar i 9 månader. För hon som jag födde fram. För hon som var helt perfekt och frisk och kry. För vår dotter, lillasyster. För hon vars vagga blev en grav.


Att hitta sin dotter död brevid sig. Att inte kunna rädda henne.


Hoppet har redan övergett oss. Framtiden är borta. För och med vår lilla grodängel.


💔🤍🐸🤍💔

29 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Vardagen går helt ok nu. Hjulet snurrar på med hämtningar, lämningar, aktiviteter, mat och jobb. På något konstigt sätt har vi vant oss. Vant oss vid att vara tre. Tanken på henne levande. Att se henn

Innan dottern var sonen ren lycka. Kan han inte få fortsätta vara det undrar någon? Men hur tvättar man bort det svarta kletet som slukat allt i min omgivning? Alla står där kladdiga, i svart klet. Sv

Livet rusar på, runt oss. Det känns som att jag stannat. Som att jag inte är med på tåget. Kvarglömd på stationen. Det gick med dottern som dog. Och det verkar inte komma några nya tåg. Tåget som gåt

Inlägg: Blog2_Post
bottom of page